När och hur blir man en arvtagare?

Senast ändrad: 10/1/2012

Inledande anmärkning: Informationen nedan har uppdaterats i enlighet med bestämmelserna i den nya civillagen. Dessa gäller för personer som avlidit efter den 1 oktober 2011. För succession avseende personer som avlidit före detta datum gäller bestämmelserna i den gamla civillagen (relaterad information här).

Arvtagarställningen uppnås på dagen för boutredningens inledande. Beviset för arvtagarställningen utgörs ett arvtagarintyg eller av ett juridiskt myndighetsbeslut. Arvtagarintyget utfärdas av den anlitade notarien, vars behörighet generellt fastställts beroende av den avlidnes sista bostadsort. Vid oenighet mellan arvtagarna kan dessa vända sig till juridiska myndigheter för att få en dom som fastslår arvtagarställningen.

Arvet tillfaller arvtagaren på villkor att denne accepterar arvet, ett godtagande som kan vara tyst eller uttryckligen formulerat. Arvet kan accepteras genom en officiell handling utfärdad av en notarie liksom genom ett enskilt underskrivet dokument. Tillkännagivandet om att en person avstår sitt arv kan endast ske genom en officiell handling utfärdad av en notarie. Arvingen har ett år på sig att acceptera eller avstår sitt arv. Detta år påbörjas normalt sett från den dag då personen som efterlämnade arvet avled. I vissa situationer (till exempel när en förteckning över tillgångar har begärts eller när arvingen inte är medveten om dödsfallet eller sina rättigheter som arvinge osv.) kan denna period förlängas eller, om det är nödvändigt, påbörjas efter den dag då personen som efterlämnade arvet avled.

Arvingar är ansvariga för den avlidnes skulder och förpliktelser endast med de ärvda tillgångarna. Godtagande enligt principen om beneficium inventarii är underförstått eftersom ingen ren och enkel form av godtagande existerar.

Gällande den avlidnes skulder, är arvtagarna inte solidariskt ansvariga för dessa skulder, utan i proportion till den erhållna arvslotten.